Regtech penningtvättslagen | Regtech Solutions

Penningtvättslagen

Vad kan hända om man inte följer penningtvättslagen?

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter gransknings- eller rapporteringsskyldigheten kan dömas till böter. Sanktioner med betydande belopp har drabbat aktörer i alla olika branscher som följer kraven. Summan av böterna sträcker sig från 5 000 kronor upp till tio procent av omsättningen. Vid allvarligare överträdelser kan Finansinspektionen förelägga ett finansiellt institut att upphöra med verksamheten. Detsamma gäller om det sker upprepade överträdelser.

Vad ska man göra för att följa penningtvättslagen?

De organisationer, eller verksamhetsutövare, som lyder under Lag om åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering är skyldiga att göra en riskbedömning av sitt eget företag i vilken de identifierar risker med produkter och processer samt identifierar hur dessa ska mitigeras.

Verksamhetsutövarna ska också riskkategorisera sina kunder genom att samla in tillräcklig information samt identifiera vem eller vilka som kontrollerar företaget, genom ägande eller på annat sätt. För i fallet av ägande ska den eller de som äger/kontrollerar 25 procent identifieras och kontrolleras mot sanktions- och PEP-listor. Riskkategoriseringen ska uppdateras med en periodicitet som återspeglar vilken riskkategori kunden åsatts.

Utbildning av personal ska göras löpande av anställda och andra som deltar i verksamheten med arbetsuppgifter som är relaterade till penningtvätt eller terrorismfinansiering.

Verksamhetsutövare är vidare skyldiga att ta fram rutiner för att hindra penningtvätt och terrorismfinansiering samt övervaka kundernas transaktioner i förhållande till det transaktionsmönster kunden angivit.

Alla misstänkta beteenden ska rapporteras till Finanspolisen. På minst årlig basis ska Verksamhetsutövaren revidera och uppdatera den allmänna riskbedömningen och rapportera information om riskbedömningen samt sina kunder till Finansinspektionen.

Penningtvättslagen i korthet.

Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) är det administrativa regelverk som gäller för företag inom vissa sektorer. Regelverket syftar till att förhindra att företag utnyttjas för penningtvätt och terrorismfinansiering. Organisationer som omfattas av regelverket måste ha ett riskbaserat förhållningssätt till sina kunder. Det får de genom att samla in tillräcklig information om kunden för att kunna bedöma risken för penningtvätt eller terrorismfinansiering.

De organisationer som arbetar med B2B måste även hålla reda på vem som kontrollerar företaget:

Verklig huvudman, dvs vem som kontrollerar ägandet
Företrädare, dvs styrelsen och VD

De måste löpande kontrollera ägare och företrädare mot:

FNs och EUs sanktionslistor med personer misstänkta för penningtvätt och terrorism (AML, ca 500 listor)
PEP-listor med information om personer i politisk ställning

Vidare måste organisationerna, som är skyldiga att efterleva regelverket, göra en allmän riskbedömning för att förstå hur och i vilken omfattning den egna verksamheten kan utnyttjas.

Vilka omfattas av penningtvättslagen?
Det nya Penningtvättsdirektivet från EU omfattar allt fler branscher och verksamheter, bland annat:

Redovisnings- och lönekonsulter
Revisorer
Banker
Fond-, kreditmarknads- och värdepappersbolag
Försäkringsförmedlare och livförsäkringsföretag
Bolagsbildare
Fastighetsmäklare
Advokater och biträdande jurister
Företag som handlar med antikviteter, konst, ädelstenar, metaller skrot eller transportmedel